SOFIE DAHLQVIST

way out west

Kategori: Musik


Oj, oj, oj... Vart ska jag börja egentligen?
Vi kan börja med det lite sämre, så sparar vi det gottaste till sist.
11 augusti närmade sig, och Linn upptäckte att hennes mamma hade beställt fel biljett. Därför blev det mycket dealande på både Facebook och Blocket, men när vi väl trodde vi hade en säljare sålde han den till en av hans kompisar. Så början var ganska jobbig, eftersom jag och Linn hade planerat att gå tillsammans sedan flera månader tillbaka.
Men istället så började festivalen med filmvisning av Håkan Hellströms dokumentär, 2 steg från Håkan. Bredvid mig i biosalongen på Bio Roy satt inga andra än Stina Wennö, Hannah Wergeland, Stina Nilsson och deras två vänner Julia och Elvira. Filmen var en riktig höjdare och det kan hända att jag själv var med i den!
Sedan blev det mat på McDonalds för tredje gången den dagen (för mig alltså). Sedan skyndade vi iväg mot Annedalskyrkan i hopp om att få plats på James Blake. Men det var ju inget snack om saken, upp till 900 platser fanns och det var redan 400 insläppta plus att kön var några hundra meter. Istället for vi till Brewhouse. Dit kom också Emma Jacobsson och Agnes Hoffman och vi såg på Twinflower band, Nina Natri och inte minst Those Dancing Days. När det var dags för de sistnämnda 00.00 blev det riktigt drag och sedan br det av hemåt.
På fredagen var festivalen igång på riktigt, då kom man ju in i Slottsskogen. Jag och Agnes satt en stund utanför och väntade på insläppet. Fint väder var det och snart kom Emma så då var det dags att ta sig an eftermiddagen. Det var Edward Sharpe som sparkade igång det hela och sedan var det Janelle Monaé, därefter de inte alltför ödmjuka The Hives. Vi åt någonstans där omkring, och för mig blev det thaigryta; 80 riksdaler. Efter det var det Fleet Foxes, som jag gärna hade velat sett närmare, men jag ångrar inte att vi satt och köade till Robyn istället, för gud vilket drag det var! Hon dansar helt otroligt, jajamänsan! Dags för mat igen, denna gången falafel, sedan gick vi till Linnéscenen för att se IamamIwhoamI (som jag äntligen har lärt mig siga rätt). Himla bra sound och en förkärlek till orginella framträdanden skulle jag tro.
När klockan närmade sig tio var det fullt med folk (b.la. Oskar Linnros gick förbi oss, hihi) framför Flamingo scenen där Prince skulle spela. Det var riktigt häftigt, yes, speciellt när han spelade Purple Rain (vilket var den enda jag kunde, senare spelade han Kiss men då hade vi redan gått).
Dag 3 vilket innebar sista dagen och lördag startades upp med Twinflower på Linnéscenen. Därefter blev det lite godis och sedan var det dags för Tallest Man On Earth. Ödmjukare kille får man leta efter! Sjöng nästan på pricken som Bob Dylan och de höga ovationerna som följde efter hans sista låt talar för hur bra det var. Sedan åt vi varsin langos medan vi lyssnade på The Jayhawks och njöt av solen. Noah and the Whale var på tur och inledde med Bohemian Rapsody och hela publiken sjöng med. De var riktigt bra och gjorde en cover på Robyns Call Your Girlfriend, 10 poäng till Sverige. Och dessutom har jag aldrig sett någon med så mycket utstrålning som deras violinist.
Säkert stod på tur och jag hade gärna stått längre fram när Annika Norlin uppträdde på Flamingoscenen. Men det gjorde inte så mycket, hon nådde enda fram ändå och det var  dans med Dansa Fastän och Vi kommer att dö samtidigt du och jag. Hon avslutade med Allt som är ditt, och enligt min mening kunde hon inte gjort det bättre. Hon är änna bäst.
Under Wiz Khalifa var vi utanför festivalområdet en stund, jag, Hannah, Stina N, Stina W, Felizia, Julia, Elvira och Kasper. Vi var ute där lite för länge så jag hörde när Pulp började sin spelning med Do You Remeber The First Time. Det var lite surt, men vi såg lite ändå så det var okej. Tiësto följde med armar viftande i luften och en enorm hoppande folkmassa. Riktigt ös, som vi ändå lämnade efter en stund för att köa till Kanye! Där var det trångt må jag lova, men trots min motvilja till hans musik var spelningen helt otrolig. En perfekt avslutning på 3 perfekta festivaldagar (om man bortser från Linns frånvaro).

Och för er som inte orkade läsa det där (mot förmodan) så hade jag tre otroliga dagar som jag sällan glömmer. Det var en blanding av sol, en och annan cola, riktigt bra musik, klappande nävar, gott sällskap, skratt och fullkomlig glädje! En ultimat blandning!

Kommentarer

  • Jossan säger:

    Shit, låter som du haft det bättre än bäst! Och att Oskar Linnros gick förbi, iiiiih. Hade gärna sett Säkert, men Kanye kan jag leva utan.

    2011-08-15 | 12:29:50
    Bloggadress: http://gulatulpaner.blogg.se/
  • Felizia säger:

    Shit, du tar så fruktansvärt fina bilder!!!

    2011-08-17 | 10:42:06
    Bloggadress: http://ecstacybakterier.blogspot.com

Kommentera inlägget här: