SOFIE DAHLQVIST

blir det krona kommer jag härifrån och blir det klave ligger jag snart under jorden

Kategori: Personligt


Bilder från dagen för två dagar sedan: tisdag. En dag som kommer att gå till historian. Sista skoldagen med klass 9C. Aldrig mer kommer vi sitta tillsammans i ett klassrum i Kvarnbyskolan för att lära oss för livet. Det var sista dagen och den är sedan två dagar förbi, och ännu förstår jag det inte, och det lär jag inte göra på ett tag heller.
Sanningen är den att jag inte minns så mycket från dagen, men vad spelar det för roll egentligen? Det är inte den sista dagen som är det viktiga, det är alla dessa dagar som jag fått tillbringa med varenda en av er. Innan jag började i sjuan trodde jag aldrig att det skulle kunna bli så bra som det blev. Jag såg det som ett nytt spännande kapitel som förhoppningsvis skulle bli trevligt, men jag kunde aldrig ana hur bra det skulle bli. Jag trodde, och tror än, att det skulle vara omöjligt att de allra finaste människorna skulle kunna hamna i en och samma klass. Men det visade sig att allt var möjligt.
Dessa åren har bjudit på berg- och dalbanor känslomässigt och alla andra mässigheter också. Men om man jämför allt jag upplevt innan mot dessa tre år så bleknar allt. Ni har fått mig att nästan förstå vem jag är och ni har fått mig att förstå hur mycket man kan älska sina vänner och hur fina vänner man faktiskt kan bli bortskämd med.

Jag trodde inte jag skulle komma in på det där, så jag avslutar abrupt. Skulle ju skriva om tisdagen hade jag tänkt. I vilket fall, på kvällen for jag och Pau till Kungsbacka efter att ha bakat sisådär 70 maränger. Stök beskriver hur det såg ut i köket när vi var klara. I Kungsbacka var vi för att se på när ett par stycken från klassen spelade på teatern, det var utdelning av ett stipendium. Det var en trevlig konsert med fina inslag, och Gabriel som var med och tävlade om stipendiumet borde helt klart ha vunnit. Det är la lite skämmigt att säga att jag inte trodde han var så bra, men så var fallet. Han golvade oss alla, jajamänsan.
Det var en fin kväll i vilket fall.

Kommentarer

  • pau säger:

    fy vad jag kommer sakna allt! jätte jätte mycket

    2011-06-03 | 10:30:58

Kommentera inlägget här: