SOFIE DAHLQVIST

when the violence causes silence

Kategori: Film


Idag fick jag min födelsedagspresent utav Märta, Elin och Vendela. En väldigt trevlig sådan, spenderad på ett café och i en biostol. På caféet fick jag en cafe mocca crema, var det så kanske? I vilket fall var den god!
Efter någon timme där var det sedan dags för bio, Melancholia. Mina förväntningar var väl sådär, är inte mycket för dessa filmer med tema jordens undergång, tycker det är lite fånigt. Det ska vara så märkvärdigt.
Och märkvärdig var precis vad filmen var, tyckte jag enda fram till sista sekunderna. Liksom bara första delen var alldeles för märkvärdig med dessa långsamma klipp på rymden, Kirsten Dunst i slowmotion och gud vet vad. Men tänka sig, sista scenen fick minsann hela filmen att bli till ett mästerverk på ett par sekunder. Och jag lovar, både jag, Elin, Märta och Vendela stod satt mållösa i stolen ett par sekunder efter den var slut.
Ett mästerverk, men enligt mig beror det mest på den allra sista scenen, så det är inte en film jag ser om. I så fall för att förstå mer, men då kommer upplevelsen inte alls vara densamma.
Nu ska jag i varje fall gå och lägga mig och förbereda mig för nians sista skoldag.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: